Absolut sista söndagen i september 2014

Det är slut på september om bara några dagar. Denna söndag är jag gräsänka. Vilket konstigt ord egentligen. Gräs-änka. Vadå gräs? och vadå änka? Mej veterligt så lever han, dock ganska långt bort för tillfället, men iallafall...
Denna söndag har jag varit ute och fixat i många timmar. Gott varmt kaffe har stått i växthuset för pauserna.
 

Nog är det höst alltid och det är så skön luft. Dock har vi en ganska tydlig doft av gödsel runt oss. Synd att det inte går att förmedla just det här. Ängar och åkrar har gödslats i slutet av veckan och det känns övertydligt.
 
 

Så här ser en hösttrött vinranka ut innan jag fick bort alla vissna blad och några torkade rankor. November/december säger dom att det är tid att beskära men jag sa högt: -"tror bestämt att det snart är december!" och så satte jag sekatören i bland blad och rankor. Det finns en tanke att få den att växa upp mot taket nästa sommar.
 
De här krokarna fyndade jag i Lidköping när jag letade krokar till hallen.
 

Uppe på komposthögen ligger tomater som tyckte det var för tidigt att förpassas hit. Än finns det kraft kvar.
 

Små tappade tomater bland alla tallbarr.
 
På Orust blommor hittade jag de här snyggingarna. Höstanemoner. Dom ska inte planteras på hösten enligt experterna men nu är det gjort och så håller vi tummarna att just mina inte visste om detta.

Senaste veckan har det stormat västanvind rakt in här och i fredags tippade en kruka med det höga gräset på altanen. Krukan gick i bitar men en ny väntade ju sedan ett tag tillbaka. Det som jag trodde att jag skulle fixa till våren fick bli idag. Fina gräset fick sin nya gröna kruka redan nu och får stå skyddad bakom "sketa" i vinter.
 

Guldfiskarna är sedan länge tillbaka i sprillans nytt akvarium. Men baljan står kvar här hemma.
 

 
Det skaver lite i samvetet över den här ynkliga stackaren. Vanvårdad, skitdålig jord, för lite sol och bortglömd. Jag har lovat det ska bli bättre till våren.
 
 

Höst på riktigt

 
Tomatbladen börjar gulna och tomaterna har det segt att mogna. Dom saknar ljuset och värmen.
 
 
Men visst mognar det fortfarande på kvistarna.
 
 
 
 
Någon överraskar med fikabricka!
 
 
 
 
En gostund i glashus.

Tomater röda och gröna.

Nu är det det tunga artelleriet som skördas. Milde tider vad stora bifftomaterna blir.
Men så har jag motsatser ochså. Små körsbärstomater i stora klasar som det envisa, brutala regnet har lyckats knäcka. Den här plantan har stått utanför växthuset och har inte haft tak över sig. Men det är inte bara att gå till komposten med detta.
 
Här ska kokas chutney. Jag har ett så gott recept och det ska jag dela med mig av:
 
Tomat-chutney på gröna små körsbärstomater.
 
1,5 kg gröna små tomater
375 gr Råsocker
3 msk Honung
5 Vitlöksklyftor
1 Chili (urkärnad och finhackad)
2 Limefrukter (rivet skal+saften)
2,25 dl Vitvinsvinäger
1 tsk stött Kardemumma
3 bitar hel Kanel
1,5 - 2 dl Russin
ev. flytande Pektin
 
Skär tomaterna i små tärningar. Lägg alla ingredienserna i en stor kastrull. (inte Pektin)
Koka upp, sänk värmen, skumma på ytan och låt det puttra ca 1 timma. Rör då och då så inte sockret sätter sig i botten. Smaka av!
Känns det för löst så sätt till Pektin. Jag tog 1/2 flaska till denna satsen. Kanske var i underkant. Man får prova sig fram.
 

Hur hungrig som helst.

Så här kan det se ut tyvärr när en hungrig satt tänderna i gröna blad.
Men jag hittade inkräktaren och tog bort honom. Men först ett par bilder.
 
Mårbackapelargonen avskyr regn i blomklasarna. Så här blir dom.
I morgon väntas regn, regn, regn så idag har jag burit ner dom till växthuset.
 
Min Agapantus är nästan överblommad och fina fröställningar har bildats på höga stjälkar.
Den får ochså flytta till växthuset nu.
 
Men det är inte alla som tycker sommaren är slut. Lika bra att försöka blomma lite till.
Vackra blad.

En liten missförstådd sötnos

Vad ska detta bli?
Jag kom på att alla bara skäller på en liten orange missförstådd blomma. TAGETES, som alla känner men ingen vill ha. Men jag ville ha, kom jag på i våras. Jag sådde tre olika sorter. 
 
 
En småblommande som blir lite på höjden. En vanlig låg med dubbla blommor och en storblommande vaniljfärgad som blir större i hela plantan.
 
 
 
 
Den låga med dubbla blommor funkade inte att ha i kruka direkt på marken för sniglarna störtade på den direkt. Men att ha krukan på bänken på altanen gick bra. Den höga med enkla blommor var sniglarna konstigt nog inte intresserade av.
 
 
 
 
De här stora vaniljgula började blomma sist av de tre sorterna. Dom är så kalasfina med sina tjocka boll-blommor. Jag ska ta frön av dom om det lyckas bli några fröställningar.
 

"Snicken"

När vi byggde här på Berg var vi extra rädda om uthusen och gäststuga som fanns sedan flera år på tomten. Bl.a har vi gamla dasset som är ihopbyggt med en liten snickarverkstad. Denna lilla "snick" är en liten pärla. Där kan man dra sig undan och pilla med lite färger eller annat.
 
Så här ser ett inbrottsäkert lås ut på en äkta liten snickarbod i skogen.
 
Välkommen in och njut av dofterna från färger, lösningsmedel och myrmedel.
 
Mot ena väggen - en väggfast bänk.
 
Mor dörrväggen - diverse grejer.
 
Varje "snick" har sina dekorationer, så även min.
 
Något litet barnbarn har målat ett påskbrev på -80 talet eller -90 talet.
 
Är man i skogen så är det bra att ha en fågeltavla att luta sig mot om det dyker upp något sällsynt.
 
 
Högt upp mot taket hänger Kajsas lilla dockcykelsits "från förr".
 
Så klart finns det ett måttligt rent fönster att titta ut genom ochså.

Denna sommar så har jag målat två bänkar från IKEA. Inspiration hämtad från Ann-Louise på Resö.
 
 
Först grundmåla och sedan målat grönt två gånger. Skruva ihop efter tydlig IKEA-instruktion.
 
KLART!
 

Regn

Man kan iallafall säga att vädret är pålitligt. Så här dag före midsommarafton drar det in regn, svalare vindar och åska. Men skönt med regnet som allt grönt längtat efter. Men alltid lagom till sommarens högtid nr1. Samma sak varje år.
Regnet har varit generöst ett par timmar och nu bryter solen igenom.
 
 
Vattenbaljan har kommit ut och två guldfiskar är på arbetsläger. Dom hatar att bo i balja. Jag har varit på "Nisses" och skaffat flytande växter för att dom ska tycka det är mysigare.
Det hjälper inte. Balj-sommar är kass om man är guldfisk.
 
Snart blommar en vit Agapantus.
 
Precis nu skiner solen här medan det mullrar norr ut och över Lanesund är det mörkt på riktigt.
 
Om du läser här så önskar jag dig en härlig midsommarhelg. Njut av ljuset på årets längsta dag.
 

Det är något visst med grönt.

Speciellt när det nästan går mot lime.
 
 
Sista gången pappa var hos oss så hade han med en liten ros i en kruka. Det var en regnig dag för några år sedan, tiden går så fort. Jag hämtade honom vid tåget i Ljungskile. Vi fick en trevlig dag tillsammans och vi åt matjessill minns jag. På kvällen tog han tåget tillbaka i ösregn. Några dagar senare fanns han inte mer. Många tårar. Men Goa minnen finns kvar och nu blommar strax den lilla rosen.
 
 

Giiiivakt!

Vad är det som står i givakt? Lasse köpte purjolöksfrön i Båstad som jag sått. Dom har grott och idag grävde L ett litet purjolöksland. Jag planterade små svansar som direkt såg lite besvikna ut. Men i kväll har dom rest sig efter ordentlig vattning.
 
 
Glashus i kvällssol.
 
Den här lille hittade inte ut.
Daggkåpa i kvällssolen.
 
Många små söta underkjolar.
 
Kl 21.05 lyser kvällssolen rakt på gula liljor som lyser som lyktor i vinbärslandet.
 
Kväll på Berg.
 

Pingstafton...det har jag missat.

Av en tillfällighet fick jag höra på radio att det var pingstafton idag. Det har gått mig helt förbi. Då ska man ju gifta sig...fast det är redan klart sedan några år tillbaka. Och det var inte ens pingst då.
 
Inget regn idag i allafall. Men det är mycket moln och skönt i växthuset som står i skogen.
Här hoppas jag att dom här små ska trivas. Krasseplantor och dom ska enligt påsen blomma i mörka mörka färger.
 
Här är en skräckslagen Mårbacka som "sett döden i vitögat". Fullständig invasion av myror i krukan. Men jag fick bytt jord och slängde myror och ägg i skogen så får dom hitta något annat boende bäst dom kan. Mårbackan darrade av skräck men jag har lovat att ha full uppsikt en lång tid framöver.
 
 
Naturens under...
 
Detta är första klasen på min vinranka.
 
Titta här Christina...nu blommar tomaterna. Om du möjligen läser detta så skicka mig ett sms för när jag bytte telefon så tappade jag ditt mobilnummer. Jag har några krukor till dej.
 
Här står själva förfadern till lejongapen som jag sått. Den har klarat vintern i en hög med macadam intill huset. Jag fick räddat den i våras och lyckades då knäcka stjälken, ändå blommar den först av alla. Nu ska den ut till lavendern.
 
Det var ju inte meningen att jag skulle skrämma dig... Blev nästan lite rädd själv när den hoppade upp vid min fot. Men ännu räddare blev jag när jag skulle ta upp jord ur en jordpåse som stod på marken för några år sedan. Då följde det med en lång kopparorm med upp ur jordpåsen på spaden. Han hade en kompis ochså som låg kvar i jordpåsen. Så nu är jag noga med att stänga påsarna som står ute. Helst lyfter jag upp påsen som är öppnad på en bänk.

Onsdagkväll

En kvällsrunda med sällskap av ljudet av den här nere på ängen.
 
Det blommar lite här och där på tomten nu
 
 
Och över alla blommor vakar lite grodor. Här är en fining.
 

Hurra!!!!

Hurra!!!! Idag fick jag se att det var tre knoppar i min vita Agapantus. Den här plantan stod som en liten förskräckt stackare med extraprislapp i ett växthus i Lilla edet förra året. Jag har en förmåga att tycka synd om sådant som inte är så högaktuellt för andra. Jag har jättesvårt att gallra bort i frösådden om det inte är så snygga små krakar. Allt ska räddas. Varför kan man inte ta till vara en liten som är lite skev eller har kommit på avvägar. "-Varför måste just jag ut i komposten!!!" skriker dom utgallrade.
Men titta här så gulligt,va.
 

Min (s)pion

Nu har den kommit...min (s)pion som Wilmer kallar den. Jag blev presentad igår med en försenad födelsedagsgåva. Kajsa och Örs kom och hade med sig en röd pion. Det har jag önskat mig i flera år men jag har trott att dom var svåra. Maria M har pioner och säger att "-nej då...inte svåra alls" och så fick jag en igår.
Den har fått ett alldeles nytt land med fin jord och smaskig kompost. Lasse har grävt och jag har pratat snällt med den hela förmiddagen. Visst ser den ut att må fint?
 

Slutet på månaden maj.

 
 
Så fort det går med vår och lövsprickning och små frön som gror. Nu är det sista dagarna av maj och i fjärran kan man ana semesterveckor. Så underbart att få ledig tid, promenader i morgonsolen, sena kvällar utan tanke på att man måste upp tidigt nästa morgon och framför allt tid att vattna, tid att tjuva tomater, tid att släntra ner till glashuset och bara njuta. Inte kunde jag ha vetat att detta skulle vara så rofyllt.
Så här kan det se ut när ingen varit hemma på hela dagen och hört en törstigs rop på vatten.
 
Nu har jag tagit lite bilder i kvällsljuset.
 
 
Nej jag vet att man inte bör vattna på kvällen. Men vad skönt att det ingenstans går att läsa att man inte FÅR.
Här står små vanillia och väntar på att få åka till Christina.
 
Lasse köpte frön till purjolök. Undrar var han ska sätta dom.....för snart vill dom nog ha lite bättre plats.
 
Gardener Delight!
 
Pelargon endast för de vackra bladens skull.
 
Små hoppfulla knoppar som snart ska slå ut.
 
Den här fick jag av Birgitta till adventskaffet här på Berg. Den stortrivs i värmen och jag hoppas på en blomma.
 
Alice var här i söndags och satte in en bukett.
 
 
Så ett litet tips om det flyttar in myror som tror att krukor är inställda endast för att lösa deras bostadsbrist.
 
 

Christinas tomater.

På knypplingen i våras så satt vi och pratade om växthus, tomater och planteringar. Det visade sig att Christina var en riktig tomatnörd. Hon berättade att hon sår många olika sorter, fler än hon får plats med. Jag erbjöd hem till små tomatplantor som blir över. Så i veckan kom sms från Christina att nu var det dags. Jag fick 14 små plantor, alla olika, med namn skrivet på krukorna. 
De flesta har nu fått lite bättre utrymme runt fötterna. Men det fattas 3 krukor.
 
De här ska ochså få komma i större krukor.
 
Antagligen kommer dom här ochså att få komma i krukor vad det lider.
 
De här fina listorna fick jag ochså av Christina. Sort, skötsel, hur hög den blir och hur tomaten smakar. Jag har laminerat listorna för att dom ska tåla livet i växthuset. 
 
Sen igår har detta hänt. Små vanillia har tittat upp.
 
 
 
 
 
 

"Morgonstund har guld i mun"

 
Det är en isande nordanvind denna söndagsmorgon i början av maj. I växthuset möts jag av doften från violen och fuktig jord. Här inne är det vindstilla och solen värmer sakta men säkert upp luften som blev så kall i natt.
 
Tomaterna sådde jag på tok för tidigt bara för det var roligt. Men nu så har dom börjat titta upp.
 
små små blad ger ochså skuggor i morgonsolens strålar.
 
och vissa små små små har redan flyttat hemifrån.
 
 
Den här snyggingen kom i en julgrupp i december.
 
Ett av alla små underverk. Små små klasar visar sig på vinrankan.
 
 
Kämpar uppåt.
 
 
 
På hyllan står en tidig födelsedagspresent från Helena. En kaffemugg med dubbla väggar för att hålla kaffet varmt lite längre. Det funkar alldeles utmärkt en söndagsmorgon i början av maj.
 
Varför väljer man de växter man väljer? Antagligen för färgen tilltalar eller så passar växtens behov dit den är ämnad eller tusen andra orsaker. En anledning är de känslosamma nostalgiminnen man har till vissa växter. Mamma hade gulltörel. Hon var så glad varje år den kom upp och blommade med sina nästan limefärgade blommor. Jag måste ochså ha gulltörel här på Berg. Jag kan nästan höra mammas glädje över sin, när min blommar nu. Undrar om mormor och moster Lena i Otterbäcken ochså hade gulltörel?
 
 

 
 

Fredagmorgon början av april

Idag, fredag, första fredagen i april. Önskemorgon med sol från en blå-blå himmel. Det är kallt ännu men solen kommer att värma upp frostiga rutor och kall luft. Jag har satt på kaffe och lyxat till ett ostkex med St:Agur från Ulvesund. En morgonfika i glashuset är givet denna morgon.
 
Ulrika överraskade mig med ett hjärta igår eftermiddag. Motiveringen lät:"Vi måste ha samma så jag köpte två!"
 
Två av mina hjältar.
 
Här är det tufft. Iskallt runt små tunna rötter. Lite experiment. "Hur tidigt är FÖR tidigt"

 
Allt lyckas inte... men dom står kvar för att få en extra chans. Stackarna.
 
Utflyktsmål en lördag i mars. Kan varmt rekomenderas.

 

Sista helgen i Mars

Denna sista helgen i Mars när vi ställt om klockor och haft ett underbart väder. Hela dagarna har jag varit ute och fixat med grönt och glashus.
 
På fredag eftermiddag fick vi hjälp av Morgan och Britt-Marie att knuffa och putta växthuset några centimetrar österut för att få fast sista staget och få den trilskande rutan på plats. Vilken härlig känsla när rutan bara smög på plats och hålen på staget passade. Alla taklister har vi bytt ut (utom två) för vem kunde ana att dom skulle krympa som dom nu gjort i vinter. Tack för hjälpen Morgan med alla skruvar och muttrar som du lossade och skruvade fast, och alla glas som du lyft på plats igen.
 
Här är min hjälte. En pelargon som kom ut alldeles för tidigt men ändå nu kommer med små små skott. Det blev lite brått eftersom nattgäster skulle in i lillstugan så stackars pelargonier fick en yrvaken rivstart strax innan det blev nätter med minusgrader.
 
Den här kraken kommer det nog inte att bli lika roligt för. Säkert stendöd...
 
I höstas grävde jag bort ett prydnadsgräs som surade på mig för att jag stökat runt bland rötterna och gödslat. Men längst in var det liv och jag pillade fram det friska och gröna. Titta nu står den ena lilla tuvan och har belönat med en liten fining som en liten gles diskborste. Det är detta som är så kul.
 
Längst ner i krukan denna vackra färgen på mossan.
 
Mårten sa att han inte börjar vattna vindruvan förrän den börjar växa. Titta så gulliga små knoppar. Nu gäller det att den inte tar över HELA ytan i glashuset.
 
Det går inte att slänga små avklippta lavendelskott. Här har dom fått en plats i barnkammaren och klarar dom detta så finns det tomma, större  krukor som väntar.
 
Detta är pyttisar till lejongap som ska till Lotta på jobbet. Vi skulle byta men vad var det jag skulle få frön till? Ja det visar sig i morgon. Roligt att ha lite att se fram mot.
 
Titta på de här små gröna tipparna som kommit upp. Det är agapantusen som jag misslyckades med förra sommaren. Ulrika har helsystern och lyckades betydligt bättre. Hoppas min vill vara vän med mig i sommar. Jag lär väl återkomma.

 

Jo då...det är våren nu.

 
Mitten av mars har det blivit. Jag har smygstartat i mitt växthus med några sticklingar. Men det är så kallt så det är väl knappast troligt att dom klarar detta.
Idag har det stormat iskalla vindar från norr rakt in på oss. Jag har köpt lite penseer för att få pilla lite i jorden.
 
De här handskarna fick ligga ute i regnet under veckan som gick.

Men dom hänger nu på tork på handtaget till sopborste och skyffel i växthuset.
 
 
Vem kan motstå de här små violpenseerna i sina boxar.
 
Så kom alltså vårens första blomma till margarinlådsbordet i växthuset.
 
I fönstret i köket står lite blåbärsris som satt i tulpanbuketten från Jenny. Tulpanerna är borta men riset slår ut nu. Kannan är ett fynd från Tradera.
 
Ingen sommar utan lejongap. Här ligger fröställningar från sommaren.
Så pyttesmå frön.
 
På det jättetrista växtvaruhuset, som jag lovat mig själv att inte återvända till, hittade jag en liten liten Drottning Ingrid. Våra blickar möttes och det sa "klick" direkt. Så länge jag letat efter just denna lilla drottning.
 
 
 
 
Samtidigt denna iskalla lördagsförmiddag så passar Lasse på att tvätta fönster. 
 

Till hjälp

 
Det är redan mitten av oktober (nästan) och solrosorna har sett sina bästa dagar. Jag trodde jag skulle behöva frisera blommorna för att få fram frön till fåglarna. Men det sköter dom själva hur bra som helst.
 

Så trodde jag en sak till: Jag trodde att dom skulle spara detta till vintern. Det trodde inte dom.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0