Regn
Man kan iallafall säga att vädret är pålitligt. Så här dag före midsommarafton drar det in regn, svalare vindar och åska. Men skönt med regnet som allt grönt längtat efter. Men alltid lagom till sommarens högtid nr1. Samma sak varje år.
Regnet har varit generöst ett par timmar och nu bryter solen igenom.
Vattenbaljan har kommit ut och två guldfiskar är på arbetsläger. Dom hatar att bo i balja. Jag har varit på "Nisses" och skaffat flytande växter för att dom ska tycka det är mysigare.
Det hjälper inte. Balj-sommar är kass om man är guldfisk.
Snart blommar en vit Agapantus.
Precis nu skiner solen här medan det mullrar norr ut och över Lanesund är det mörkt på riktigt.
Om du läser här så önskar jag dig en härlig midsommarhelg. Njut av ljuset på årets längsta dag.
Det är något visst med grönt.
Speciellt när det nästan går mot lime.
Sista gången pappa var hos oss så hade han med en liten ros i en kruka. Det var en regnig dag för några år sedan, tiden går så fort. Jag hämtade honom vid tåget i Ljungskile. Vi fick en trevlig dag tillsammans och vi åt matjessill minns jag. På kvällen tog han tåget tillbaka i ösregn. Några dagar senare fanns han inte mer. Många tårar. Men Goa minnen finns kvar och nu blommar strax den lilla rosen.
Giiiivakt!
Vad är det som står i givakt? Lasse köpte purjolöksfrön i Båstad som jag sått. Dom har grott och idag grävde L ett litet purjolöksland. Jag planterade små svansar som direkt såg lite besvikna ut. Men i kväll har dom rest sig efter ordentlig vattning.
Glashus i kvällssol.
Den här lille hittade inte ut.
Daggkåpa i kvällssolen.
Många små söta underkjolar.
Kl 21.05 lyser kvällssolen rakt på gula liljor som lyser som lyktor i vinbärslandet.
Kväll på Berg.
Pingstafton...det har jag missat.
Av en tillfällighet fick jag höra på radio att det var pingstafton idag. Det har gått mig helt förbi. Då ska man ju gifta sig...fast det är redan klart sedan några år tillbaka. Och det var inte ens pingst då.
Inget regn idag i allafall. Men det är mycket moln och skönt i växthuset som står i skogen.
Här hoppas jag att dom här små ska trivas. Krasseplantor och dom ska enligt påsen blomma i mörka mörka färger.
Här är en skräckslagen Mårbacka som "sett döden i vitögat". Fullständig invasion av myror i krukan. Men jag fick bytt jord och slängde myror och ägg i skogen så får dom hitta något annat boende bäst dom kan. Mårbackan darrade av skräck men jag har lovat att ha full uppsikt en lång tid framöver.
Naturens under...
Detta är första klasen på min vinranka.
Titta här Christina...nu blommar tomaterna. Om du möjligen läser detta så skicka mig ett sms för när jag bytte telefon så tappade jag ditt mobilnummer. Jag har några krukor till dej.
Här står själva förfadern till lejongapen som jag sått. Den har klarat vintern i en hög med macadam intill huset. Jag fick räddat den i våras och lyckades då knäcka stjälken, ändå blommar den först av alla. Nu ska den ut till lavendern.
Det var ju inte meningen att jag skulle skrämma dig... Blev nästan lite rädd själv när den hoppade upp vid min fot. Men ännu räddare blev jag när jag skulle ta upp jord ur en jordpåse som stod på marken för några år sedan. Då följde det med en lång kopparorm med upp ur jordpåsen på spaden. Han hade en kompis ochså som låg kvar i jordpåsen. Så nu är jag noga med att stänga påsarna som står ute. Helst lyfter jag upp påsen som är öppnad på en bänk.
Onsdagkväll
En kvällsrunda med sällskap av ljudet av den här nere på ängen.
Det blommar lite här och där på tomten nu
Och över alla blommor vakar lite grodor. Här är en fining.
Hurra!!!!
Hurra!!!! Idag fick jag se att det var tre knoppar i min vita Agapantus. Den här plantan stod som en liten förskräckt stackare med extraprislapp i ett växthus i Lilla edet förra året. Jag har en förmåga att tycka synd om sådant som inte är så högaktuellt för andra. Jag har jättesvårt att gallra bort i frösådden om det inte är så snygga små krakar. Allt ska räddas. Varför kan man inte ta till vara en liten som är lite skev eller har kommit på avvägar. "-Varför måste just jag ut i komposten!!!" skriker dom utgallrade.
Men titta här så gulligt,va.
Min (s)pion
Nu har den kommit...min (s)pion som Wilmer kallar den. Jag blev presentad igår med en försenad födelsedagsgåva. Kajsa och Örs kom och hade med sig en röd pion. Det har jag önskat mig i flera år men jag har trott att dom var svåra. Maria M har pioner och säger att "-nej då...inte svåra alls" och så fick jag en igår.
Den har fått ett alldeles nytt land med fin jord och smaskig kompost. Lasse har grävt och jag har pratat snällt med den hela förmiddagen. Visst ser den ut att må fint?
