Sista dagarna i september.
Det blåser en svag nordanvind och dom sista seglarna för säsongen njuter förmodligen av ännu en solig dag.
Här är det dag för växthuset inför kommande kalla årstiden.
Tomaterna har gjort sitt och nu räcker varken ljus eller värmen till längre.
Min vita agapantus. Hoppas den klarar vintern.
...som jag letade efter en gul diskborste till att skura ur alla krukor. Jag visste att jag hade en någonstans. Så klart att den hängde tillsammans med slangen i björken.
Mårbackapelargonian blommar för fullt ännu. Skam den som ger sig!
Hux flux så blev jag med hylla.
Nu väntar jag på Micke som ska dra fram el så jag kan pynta med någon ljuskälla och stjärna till advent.
De här små lobelierna räddade jag från en säker massdöd på IKEA i juli. Tyvärr kunde jag inte rädda alla hundra som väntade en säker uttorkningsdöd på stora ställ, tätt tätt packade. Ingen köpte...bara jag som hörde deras skrik efter vatten. Väl hemma och när dom hämtat sig efter vanvården så har dom blommat för fullt. Men nu har hösten hunnit ifatt dom ochså. Skärpning du på IKEA som är ansvarig för växterna.
Septemberlördag
Varmt varmt men det är ändå september. Temperaturen har varit som en dag i juli idag. Det känns ändå dags att tömma krukor och lägga visset på komposten.
Tvättat och förberett för vintervila och startklart till nästa vår.
Solrosorna har stortrivts i soliga sommarvärmen denna sommar. Tänk så små groddar dom var i köksfönstret i våras.
Physalis ska jag ha nästa år också i växthuset. Men då får det bli mer än en planta.
En bild till Ulrika: "Har inte bestämt mig än"!
Ja ja man kan ju inte lyckas med allt...
Ska skaffa lampor som tänder sig när det mörknar. Dom kommer att göra sig i ljungen.
Pelle 1916 och Pelle 2006
Det är två Pelle på bilderna. Min pappa Pelle f. 1916 och vårt näst äldsta barnbarn Pelle f. 2006 sitter i hans knä hösten 2006. Det är alltså 90 år mellan "mina Pellar".
Det är lätt att säga att jag är så glad, glad, glad att de här bilderna finns.
Slut på augusti.
Det är snart september. Månaden med många familjefödelsedagar. Så fort ändå sommaren gick och så många soldagar med bad vi fick. I år har båten legat på land p.g.a. alla lådor som packats och förberedelser för förändringar i vardagslivet. Nya horisonter och nya möjligheter.
Nu är det dags att ta ner midsommarkransarna. Vissna sedan länge hänger dom som ett minne från en rolig kväll.
Guldfiskarna har flyttat till ateljén igen. Det är dom överlyckliga för. Barnen tycker om fiskarna och ställer väldigt mycket frågor om dom. Julia undrade idag hur dom gör när dom dricker....😏
Mina solrosor har verkligen trivts i sommarvärmen.
En frösådd liten lobelia har lyst blått hela sommaren. Den kan man ju inte bara rycka upp för den råkade komma lite oplanerat mellan stenarna.
Den här fina prydnadspumpan hade gömt sig bakom stora blad och gav sig inte tillkänna förän den vuxit till sig så här stor.
Måtte nu dom närmaste veckorna bli varma så den här fina klasen mognar
I kväll åker krassen på komposten. Frön är sparade för kommande vår.
Britta är äldst av våra små.
Vår Britta kom först och det var 2003. Hon är stor nu och i somras åkte hon med mig i min bil. Bara hon och jag i bilen. Hon bak och jag fram. Då sjöng hon Ted Gärdesstad för mig. Vi rullade sakta på grusvägen. Ute var det sommarvarmt och vi skulle på utflykt till Marstrand. Då rullade en tår över min kind för det var så fint där i bilen.
Det ser ut som Britta blir tröstad av Jenny....
...men dom skuggar Jennys telefon för att se bättre.
Här är mamma Helena.
Brittas lillebror är Pelle. Här visar han något för Alice och morfar.
Så blev det lek med dynorna på gräset.
Detta är en så söt bild på Pelle från i julas när han justerar julgranen.
25 Juli 2013
Nu börjar pumporna att bli färdiga. Är dom inte snygga?
Allting lyckas inte på Berg. Här är min clematis som inte alls gillade att vara här. Den tog sig så fint och växte så det knakade men när knopparna började komma så hände något. Vet inte vad...
Ett litet underverk inne bland bladen.
Inte visste jag att vanlig krasse kunde bli randiga.
Eller mer åt det rosa.
En vildros från backen, som jag grävde upp för ett par år sedan, har nu börjat ta sig och växa.
"Vår" fasan.
Knoppar, bär, tomater, blommor. Runda former.
Men vad är nu detta?
Ingen aning, men kanske för mycket vatten. Jag drar ner på vattningen och ser om resten av tomaterna på den plantan klarar sig. Ingen annan av tomatplantorna har drabbats.
I stället kan man nu se sådana här små söta goda solvarma tomater.
Här kommer en bild till mina arbetskamrater som presentade mig med en planta med päronformade tomater. Nu börjar dom bli röda. Så fina och så roligt.
Varje morgon möts jag av nyutslagna stora gula blommor som blommar endast en dag. Nu kommer det små prydnadspumpor som är lite olika varandra och det ska bli spännande att se om dom kommer att likna bilden på fröpåsen.
En liten gul blomma till och det är på gång en gurka.
Mina absolut favoritbär är svarta vinbär. I år tror jag dom är större än något annat år. Mycket regn först och mycket sol nu när dom mognar.
...OCH SÅ LITE BLOMMOR I BLOGGEN:
Sista gången pappa var hos oss, juni 2009, så hade han med sig en ros. Den är jag så glad för att jag har kvar trots elak vinter. Denna sommar kommer fler knoppar än det gjort tidigare.
Långt upp i den höga enen blommar kaprifolen. Vilken utsikt däruppifrån.
Stjärnfloka med en liten insekt.
Det här är ju inte vad man önskar men det är ett konstverk i sig det ochså.
Vrakgods på väg hem till oss, men inte av sig själv precis.
En så rolig dag!
På tidig morgonpromenad i morse så hittade Lasse och jag en brygglämm som slitit sig under någon höststorm och drivit in på vår strand. Den har legat där länge för gräs hade växt upp mellan spjälorna. Vi gick hem och mätte bredden på växthuset och tillbaka ner till stranden för att mäta lämmen. Jo det kunde bli precis, så vi började bära.... Fy sjutton vad tung den var. Det blev några meter i taget. Vid värsta biten kom en muskelkille och erbjöd sig att hjälpa. Han bara svingade upp den och gick enkelt och kvickt rakt upp till mitten av backen. TACK! Vi slet och svettades men kom till sist hem med en bryggbit utan ben liksom. Titta så bra den passade utanför ingången till växthuset. Nu har jag vattnat, fyllt vattenkannor, vattnat igen och Lasse duschade efter allt svettigt jobb så nu är vår brunn precis tom och längtar efter regn.
Följ med på en tidig morgonpromenad.
Direkt från goa sängvärmen och före frukost. Ju tidigare desto finare ljus i skogen.
Klockan är strax efter 7 och jag mötte Elisabeth som tagit ett morgondopp och hämtat morgontidningen.
Trädet har fått en kaprifol som närmaste vän och doften från blommorna sprider sig i backen.
Här kan man gå ner.
Precis i början av Källstigen växer en stor vacker kastanj.
På sommaren är det som att gå i en korridor i grönskan här.
Ovanför Britt-Marie och Peters tak ser man ända bort till Nötesundsbron.
Lite längre upp står en arbets... ja vad kallas en sån här.
För högt uppe på berget förbereds för ett nytt hus. Än så länge läggs allt jobb på att få en väg upp.
En så fin bro/spång över diket
Längre ner på vägen ser man översta biten av Uddevallabron.
Några ska slippa vara hungriga i vinter.
Evy och John har en Clematis som blommar.
Vi hålls uppdaterade.
Här finns kvällstidningen och cigaretter...eller inte.
...till Linn och Jonas.
...till Linn och Jonas.
Morgontidningen som kommer sent på sommaren.
I backen står Mats-Åkes "undantag".
Hemma igen vid vår privata brevlåda som Helena presentat oss med en jul.
När jag kom hem igen efter promenaden fick jag se att pumpan hade slagit ut med flera blommor.
Bild tagen upp mot taket innan morgondaggen hunnit torka på utsidan.
Underbara sommarkvällar.
Det är nästan magiskt på kvällen. Vinden stängs av. Allt tystnar, nästan. En och annan båt kommer över viken. Måsar tjatar på holmen utanför.
Jag fick en lykta att hänga i växthuset. Den fattar att den ska tända sig när solen går ner.
Jag tycker om kvällsljuset i växthuset. I solnedgång luktar det så gott av solvärmda plantor och vattnad jord.
Guldfiskarna är på semester och det fattar dom nog inte så mycket av. Men här serveras det kvällsmat.
Nu går jag in till bingen och tar några sidor i "Brobyggarna".
Midsommarfest
Rosa-Maria från Portugal var på besök på midsommarkalaset. Vi satt och pratade i växthuset och hon tipsade Ulrika och mej om att stoppa tomatplantorna på höjden. Så nu är det friserat.
Det kommer mycket blommor. Undrar om det blir tomat av varje liten blomma.
Midsommardagen var den rätta dagen för solrosorna att flytta ut.
En gåva till en födelsedag från en vän.
Nu blommar den för första gången men vart tog vännen vägen?
I Portugal heter lejongap, lejonhjärta.
Min jasmin med anor långt bakåt i familjens historia. -"Luktar som lördagsgodis" sa Alice.
Orustgurka
Denna gurkplantan köpte jag på Orust. På krukan stod det kort och gott "gurka". Så här ser en Orustgurka alltså ut. Undrar vad det egentligen är. Smaken påminner mer som en squash och den är lite stixig i hyn.
I genomskärning ser den ut så här.
Kvällspromenad på knastrig grusväg.
Det är skönt att gå kvällspromenad här ute på Berg. Jag njuter så av att inte gå på asfalt utan att få ha grusväg under fötterna. Asfalt i villaområdet och i stan är självklart och vi har ju trampat asfalt på Hälle i nästan 30 år utan att klaga. Men så kommer man hit ut och känner grusväg under skorna och tankarna går till barndomssomrar i Sjötorp och på Kållandsö.
Med 2 veckor kvar till midsommar plockade jag en liten bukett i diket på kvällspromenaden. Lasse stannade hemma och såg fotboll på tv men jag stod inte ut med att se förlorarna.
Sommar på riktigt.
En sväng till Ulvesund resulterade i de här söta lobelierna.
Maria och Tomaso var här på nationaldagen och hade med en gurkplanta.
Små tomater är på gång här. Jag tycker det går långsamt så nu är det hönsgödsl som gäller.
Första gurkämnena som kommer.
Ulrika skrattar alltid åt den här penseln men jag hjälper bara naturen lite på traven. Fjädern låg i mitt blåbärsris.
Det är sent för att vara maj.
Några varma dagar har det varit i maj. Så tursamt precis när alla barn och barnbarn var hemma. Helena åkte ut till Torp och presentade stora och små med såpbubblor. Äldsta lilla kusinen Britta blåser fina bubblor som seglade ner mot enebuskar och granbarr.
Jag blev presentad. Kajsa och Wilmer hade valt dessa små sötingarna.
Vad är nu det här för en stackare? Han satt i en påskgrupp och när blommorna tog slut fick han flytta ut i stengärdesgården och sedan dess har det både regnat och blåst.
Snart blommar svarta vinbärsbusken.
...och klätterhortensian.
En favorit är daggkåpebladet. Den vill gärna fröså sig och jag tycker om när den dyker upp lite här och där.
I helgen köpte jag en gulltörel. Det har jag inte haft på många år. Här står den tillsammans med alunrot och akelejan i krukan.
Granen tycker ochså att det är våren nu.
En humla gör nytta i det lilla blåbärsris som finns kvar efter en tuff vår med isande kyla och dåligt med skyddande snö.
Tomaterna har kommit.
Det finns rätt mycket jord kvar i en stor hög efter grävningen för växthuset. Alltså känns det onödigt att köpa jordpåsar för tomater och gurka. Men den befintliga jorden måste piggas upp och var bor närmaste häst? Jo hos Bengt på andra sidan landsvägen. Jag ringde Bengt och det gick bra att få komma och hämta hästskit. Mmmm vad fint det var hos Bengt. Baksidan av stallet där gödsel körs ut var rent och snyggt. Man väntar sig mer ett ställe där sörja och elände hopar sig. Men inte här. Inte ett höstrå låg och skräpade på cementen.
Innan jag åkte så sa han: "Du får hämta så mycket du vill, du ser ju att det finns gott om det." Tack Bengt, jag kommer gärna tillbaka.
Den här rekommenderade Ulrika.
Tommaso och Maria presentade mig med två plantor. Tomatplantorna ville gärna fortsätta att vara tillsammans. Så dom har fått en extra stor kruka.
Här står dom nu och väntar på värmen i skogsjord blandad med hästskit från Bengt (hästarna alltså) på andra sidan landsvägen.
En gurkplanta från Orust och bakom den Afrikas blå lilja. En dröm jag haft länge att kunna ha en sådan. Det ska bli spännande att se om detta Afrikanska underverk kan trivas i skogen på Berg.
Vi byggde ett växthus.
Lasse och jag åkte till Villab utanför Båstad och tittade på växthusutställningen. Fina växthus och uterum i olika storlekar och utföranden. Hemma igen med katalog och funderingar så mätte jag var det kunde stå. Några stora tallar fick vi hjälp med att fälla.
Som av en tillfällighet var en kille hos grannarna och grävde för dränering och han kom till oss ochså och grävde ett lagom djupt och lagom stort hål. Lagom för grunden till ett växthus.
Sedan startade ett riktigt grävjobb för oss. Hela jordhögen måste flyttas. Det gick men det var tungt.
Värsta stora MacAdamhög körde vi ut över markduken. Lagom vardagsmotion.
Nu blev växthuset försenat rejält av olika anledningar. När det väl kom i byggsats så bars allt ner i källaren och vi nöjde oss med att gjuta plintar och sätta ramen på plats. Här har vinter och snö kommit. Glas profiler och annat står i källaren och väntar på våren.
Innan vintern kom så var dom gamla utemöblerna i Ucklum på renovering. Nya ben och nya armstöd (på vissa) hjälpte Volmar oss med. Det blev så himla bra.
Det blev en rackans lång vinter och en iskall vår. Men till sist så...
Magnus hjälpte oss att sätta stenen på det som blir golvet. Inga land att gräva i i växthuset. Stensatt hela golvet.
Sedan startade själva bygget. Morgan och Britt-Marie kom med glada tillrop och skruvdragare och vi la pannan i djupa veck hela helgen.
Helgen därpå kämpade vi med glas och takluckor.
Vår första fika i växthuset.
Det sista som kom upp var dörrarna och Staffan och Alice var ute och hjälpte till med lite lyft och problemlösning.
Alice premiärsitter i ett ännu något kylslaget växthus
Nu vill jag ha lite varmare sol och varmare vindar, tack.
Söndagsmorgon i mitt rum.
Morgonsolen lyser in genom fönstret i mitt rum och jag tar lite bilder bara för nöjets skull. Det är varken inredningsbilder eller vintage utan bara lite glimtar i söndagssolen i April.
Min ärvda spolmaskin för att spola upp garn på knyppelpinnar.
Fynd från affär i Sälen.
En liten alv? flyger vid min hylla.
En namnskylt från några dagar i Kalmar.
Morfar
Vi blev bjudna på ett fantastiskt kalas till min kära faster och gudmor. Vi fick vara med på ett möte med släktingar jag inte träffat på många år. Alla gäster gick hem med leenden på sina läppar och vi ska sent glömma denna träff.
Älskar Helenas bin
...och Brittas häst
Grattiskort från en vän
Knyppelkursen är slut för denna terminen. Men vi träffas i September igen.
Så här glad blev hibiskusen över att få ny jord runt rötterna.
Det blev lite lite varmare i solen frampå dagen och vi gick ut. Fortfarande fruset och tjäle.
Glad påsk 2013
Annandag påsk. Äntligen kom en helgdag med lite sköna temperaturer runt knuten.
Det gror i lejongapsodlingen. Titta på dom små bladen i mitten.
Ute har mina snödroppar precis tittat upp över kanten. Men så står dom ganska skuggigt här.
Jag tror att min svartvinbärsplantering övervintrat och överlevt. Idag har jag vattnat med ljummet vatten för att det ska bli lite skönare för små små rötter
En krukväxt har fått ny jord runt vintertrötta rötter.
Magnus kommer i veckan och lägger sten på marken i växthuset så slangen för elen har kommit på plats.
Ett plastglas från kräftskivan i höstas har stått ute hela vintern.
Även en liten lykta har varit översnöad men tittar nu fram i vårsolen.
Kvar från Brittas besök i höstas.
Mossa.
Stenen har legat så länge på samma plats att mossan börjar krypa upp på den.
Gulsparven spelar och koltrasten spelar men det är fortfarande en väldigt kall vår.
Ny kompost
Vad gör man när komposten är full? Tömmer den? Nej det går ju inte för det översta är ju inte alls mulltnat.
Svar: Man köper en kompost till. Så...nu kan den fyllda stå och gotta till sig till nästa vår.
Detta är världens bästa kompostbehållare. Men när jag skulle ha upp lådan på skottkärran trodde jag att jag var med i dolda kameran.
I isande kalla vindar har jag satt ihop den idag. Har lyckats få den nästan rak. Det är den gamla som lutar och lurar ögat.
Den kom även lite högre med det blir säkert bra.
Eftersom allt fortfarande är stelfruset så har jag ännu inte lagt i bottenjord eller galler. Men här står den nu i skogskanten och bekantar sig med dom andra två "låddera". Nu är längtan efter ljummare vindar stark.
Lasse sällskapade mig med att hugga ved. Snart har han huggt upp alla kubbar efter trädfällningen i höstas.
Har faktiskt hängt ut tvätt mellan björkarna för första gången i år. Behöver väl inte säga vad det doftade om dom lakanen när jag tog in dom.
Ännu inga vitsippor.
