Tomaterna -17

 
Förra året fick jag invasion av vita flygare på tomater och gurka. Det var rent hemskt. Då lovade jag mig att inte ha tomater i år. Men hur gick det med det löftet? Min vän på Tjörn gick i taket när hon hörde att jag inte skulle ha tomater. Hon är tomatgalen på riktigt och efter ett besök i Skärhamn i maj så kom jag hem med 18 olika tomatplantor färdiga för utplantering.
 
 
Så här såg det ut på min utesoffa. Tomatplantor i mjölkpaket, numrerade och ett facit över alla sorterna som hon mailat tidigare.
 
Sån rolig tid som följde. Jag planterade i hinkar och krukor i en blandning av kompost, hästskit och tång bl.a.
 
 
Trappan från grovingången/tvättstugan blev hemvist för utetomater.
 
 
Så fick min vän Elisabeth se en bild från växthuset och hon skrev direkt att det inte var tillräckligt fullt i växthuset och det blev ytterligare en leverans som jag hämtade i Ljungskile. Tack Linnea!
 
 
För att komma åt lådan även om det står stora krukor i vägen så har jag hittat käcka träplattor på 4 hjul som gör att det bara är att dra undan stora krukan för att komma åt plantorna i planteringslådan. Så fiffigt...
 
 
Titta så käckt att bara köra undan hela krukan när jag ska komma åt i lådan!
 
Även Staffan har sått tomater och jag blev presentad med en planta.
 
  Växer så det knakar!

Stor växthustvättarhelg. Mars 2017.

Små småningom blir det en del påväxt och lort i ett växthus. Det är mumma för små invånare som man INTE vill ha i växthuset. Eftersom jag haft problem med "vita flygare" de två senaste somrarna så bestämde jag mej för storstäd. Fram med högtrycksspruta och såpa. Kopplade på en behållare med såpa-vatten lösning och så spolade jag alla lister och vinklar och vrår. Det flög loss mycket gröna algliknande "snoror" från gömslen och prång. Men fortfarande var glasen grå och tråkiga trots att jag spolade mycket. Så nu har jag investerat i en mopp och attackerat glasen med moppen, varmvatten och YES. Det var det som behövdes. Det blev en jätteskillnad.
 
 
                     Tack för hjälpen med taket Lasse. Det är lite knepigt att komma åt.
 
 
Allt är diskat. 
 
 
 
När allt är klart så spricker solen genom en mulen dag och det glittrar en kort stund om nystädat glashus.
 
 
Nu är det bara lite vårvärme som saknas.

Första helgen i mars 2017.

 
Lite halvrörigt på planeringsbordet efter alla trista vintermånader. Krukor, skärv och halvtomma jordpåsar.
 
 
 Pelargonior och citronträdet har fått komma in från gäststugan efter långa magra månader.
Men nu blir det vatten och värme igen.
 
 
Håller tummarna för små sticklingar i ny jord.
 
 
Pyttesmå plantor har fått komma i krukor. Djupt ner i bästa grönsaksjorden.
 
 

Inga Coopvitlökar i jorden.

 
 
En mulen och vindstilla dag och jag gick ut och planterade mina fina inköpta vitlöksklyftor. Jag hade valt ut de allra finaste vitlökarna på Coop.
 
 
Satt i växthuset med en kopp kaffe. Jag tittade på nyplanterat och tänkte -"det är kanske bäst att googla lite på "plantera vitlök". Då stod det så här:
 
 Om du planterar en lök direkt från livsmedelsbutiken följer två nackdelar: dels kan de vitlökarna bära på virus eller annan smitta som riskerar att hamna i din jord, dels blir resultatet inte alls bra eller uteblir helt eftersom löken kan vara preparerad för att inte gro.
 
Ja det var ju bara att plocka upp de små klyftorna ur jorden och bära in dom till köket igen. Men jag åkte ut till Plantagen och köpte mig en påse "riktiga" vitlökar för det hade ju startat ett sug att få ha ett par krukor fulla med små klyftor.
 
 
Så här ska det se ut och nu börjar jag om.

Redan mitten på oktober 2016

Det går inte an att vara t.ex. pelargonia och stå kvar i växthuset när graderna kryper närmare och närmare mot noll och dagarna blir kortare och kortare.
 
I dag har jag med hjälp av Lasse packat krukor och daliaknölar i flyttlådor som fått flytta in i gäststugan. Även fina citronträdet står där inne nu och jag håller tummarna för att det ska klara långa kalla vintern.
 
 
Dammsugaren kom väl till pass för att suga upp fjärilar, skalbaggar, humlor och annat smått som förirrat sig in och inte hittat ut igen.
 
 
Björken lyser gul när en blek sol för en kort stund strålade ner över vår skog. Cylindern som stänger och öppnar takfönstret har Lasse skruvat ner för att den inte ska frysa sönder. Hua....tänk att vi har den årstiden framför oss.
 
 
Här hänger fuchian som blommade så fint på altanen i somras.
Den ska ochså få komma in på vinterförvar.
 
 
Så tog vi en fika och ute blåste det kors å tvärs men här inne var det stilla.
 
Jag tog in ett fat som stod ute på ett bord. Titta här så kul mönster "någon" har gjort i smutsen. Jag undrar om det kan vara en snigel med sitt hus på ryggen.
 
 
 

September varmare än någonsin.

En underbar höst med flera värmerekord under september. Dörren till växthuset har stått på vid gavel natt och natt.
 
 
En stjärnfloka som stått i kruka hela sommaren blev så glad att bli planterad i jorden i växthuset att den började "snällblomma" som aldrig förr.
 
 
Nu gäller det att den övervintrar.
 
 
Detta var årets pelargon och den har trivts så bra hos mig. Varit så generös med blomklasar. Blommar fortfarande i mitten av september.
 
 
Det blev två vita prydnadskål idag ochså.
 
 
Höst på ytterdörren.

Tomater ut - hösten in.

Det har varit en riktigt dålig tomatsommar hos mej i år. Först så tyckte jag dom mognade sent. Sedan var dom sura, de stora hade för tjockt skal och var mosiga. Men framför allt så invaderades växthuset av "vita flygare". Alla löss i hela Västsverige samlades på mina plantor.
 
 
Så här såg det ut på pumpans blad!
 
I veckan som gick stod jag inte ut mer. Ut med tomatplantor, gurkan och pumpa plus lite till som växte i långa lådan. Allt till komposten och på med locket!
Nu har hösten kommit in i växthuset. Prydnadkål, Ljung, sedum och en och annan perenn. Finns plats för något mer. 
 
 
 
 
 
 
Bäst av allt: inte en "flygare" någonstans. Nästa år ska jag ha ett tomatfritt år.
 
 
Han sitter här och solar sig och väntar på en lättare middag!

Det blir sån oro, dramatik och sedan otrolig glädje igen.

Vi har en koltrast som sprungit på vår gräsmatta och plockat mask i flera dagar nu. Vi har undrat om hon verkligen har ungar så här sent. Det måste ju vara kull nr två i så fall. Men idag så hände det...
 
 
På baksidan av vedboden har vi stegar hängande i krokar. Lasse behövde en stege idag och hämtade fram en som hängde ytterst.
 
 
Inte förrän han krokat ner stegen fick han syn på ett koltrastbo som var byggt ovanpå stegarna. Som tur var så låg det långt in och vilade på innersta stegen och ramlade inte i marken när Lasse tog den yttersta.
 
 
Men vad det kändes oroligt och tråkigt att pippi blivit störd och jätterädd när Lasse dundrade in bakom boden och skramlade ner stegen. Vad skulle vi göra? Han använde stegen färdigt (fönstertvätt) och sen stod vi där.... Vilket var bäst? Att låta stegen vara kvar framme? Men det såg inte lika stadigt ut för boet. Eller skulle vi hänga tillbaka stegen för att det skulle se likadant ut som innan katastrofen? Vi valde att hänga tillbaka stegen och vänta och se om hon vågade återvända. Hela dagen har gått utan att hon kommit. Som tur är har vi haft vackert väder idag. Ja vad ska man göra när detta händer? Det går ju inte att adoptera ett koltrastbo. Jag såg mej själv tömma ut döda ungar, ihjälfrusna och ihjälsvälta...snyft!!!
 
Men så på sena eftermiddagen fick jag se en svart liten morsa som satt på boet och pysslade med ungarna och efter en stund låg hon ner. Lyckan kände inga gränser och vi andades ut.
 
(Bilden på boet har jag lånat)

Dalia på höjden.

Jag beställde fem Daliaknölar som jag planterade i våras. Men sedan fick dom nog gotta sig lite för länge i värmen i växthuset. Dom sköt iväg på höjden och eftersom vi skulle vara borta en vecka så tänkte jag att dom stod bättre och mer skyddat där inne till vi kom hem igen. Jag skulle nog inte tänkt så utan tagit ut dom direkt så dom inte hade det så smaskigt i värmen. Alltså så här hög kan en Dalia bli.
I toppen är det nu blomknopp. Fortsättning följer.

Mina små prinsessor

 
Den här älsklingen har övervintrat i uppvärmt växthus.
 
 
Blommorna är stora och tunga och dunsar i golvet när dom blommat färdigt. Naturens under.

Så blev det vår i år igen, som tur är.

I stället för att ställa in krukor med plantor så blev det, i år, en stor låda i nästan hela växthusets längd. Idén till detta kommer från Rosemarie och Anders. Anders har varit snäll och snickrat lådan och en dag i våras kom han och Rosemarie körande med den och dom bar ner den till utsidan av växthuset.
 

       Jag målade och målade för att den ska tåla fukt och jord.
 
Här har jag fått hjälp att flytta in den i växthuset och det ser jättebra ut.
 
 
Lasse har hjälpt mig med att köra tunga lass med torv och jord.
 
 
Här är det fullt ända upp till kanten. Insidan är täckt med fiberduk för att vara lite stopp för jord och rötter.
 
 
Sedan var det bara att vänta på lite värme och det skulle visa sig ta sin tid. Jag sådde vaxbönor som inte kom upp. För kallt i jorden säkert.
Men nu är det varmare i växthuset och jag har sått vaxbönor en gång till. Håller tummarna nu.
 
Här står romansallad på givakt.
 
 
Här är mitt ensamkommande flyktingbarn... Jag vet inte vad det är för det har bara pluppat upp ur jorden. Jag kan inte rycka upp vad-det-nu-är utan det får växa till sig.
 
 
Fem olika Dalior.
 
 
På plantskolan stötte jag på ett eländigt citronträd. Det såg så ensamt och övergivet ut och stod på rea-avdelningen. Sånt känns som en utmaning och jag kunde inte motså det. Hem och planterade om i citrusjord. 
 
 
Nya blad kom direkt och tänk...nu blommar det.
 
 
Här hoppas jag att lejongap i mängder ska gro. Ingen sommar utan lejongap. 
 
 
Det återstår att se hur detta går.

Det doftar såpa i skogen.

Såpa, slang, borste på slangen och med mycket vatten i brunnen så satte jag (vi) igång att tvätta glashus. I listen mellan tak och vägg var det mycket grön mumma av kondens och värme.
 
 
 
 
Precis när det var klart och växthuset luktade gott både innanför och utanför glasen så bröt solen igenom och torkade så det ångade lätt från väggar och tak.
 
 
Idag, näst sista helgen i oktober, har det varit isiga vindar. En dag att börja med vinterförberedelser i växthuset.
Ställningen för övervintringstältet har stått på plats några dagar och nu ska bubbelplasten upp.
Ge mig styrka!!!
 
 
Två armar och två händer till så kom det på plats.
 
 
Har provat att ta sticklingar i oktober.
 

Mårbackan har inte alls tänkt att sluta blomma.
 
 
Dom här får följa med in i köket.

Den gamla gräslöken från middagarna med matjessill.
 
 
 

Nu fattas bara fläkten, termostaten och adventsstjärnan. Så kan vintern komma. 
 

Gärdsmyg på besök.

Så liten liten liten... En liten gärdsmyg har jag sett i fågelboken att den heter. Det står i boken att den häckar i hela Europa men så står det att den är svår att få syn på. Men hos mig sitter den på altanbordet!
 
 
Undrar om det här hör ihop med honom.
 
 
Pumpan är på "G"
 
 
 
 
 
 
Idag var det fika i nytt växthus på Gunneröd. Där fick jag ett och annat tips och en mjuk varm liten hund i knät.
 
 
Tack för kaffet och pratstunden.
 

Slutet av juni och det skiner en sol, äntligen.

Utan förvarning så blev jag presentad med en Fuchsia i den sötaste rosa färgen. Den fick bra utsikt i  
växthuset. Hänger i taket och blickar ut över alla plantor.
 
 
För några år sedan räddade jag en ros i backen från en säker kvävningsdöd. I år blommar den första gången och det sprids en fin rosendoft
 
 
 
 
Det är nära att pionen slår ut nu.
 
 
 
 
Klätterhortensia.
 
 
Ny för i år. Amerikanska blåbär planterade i sur rododendronjord. Tack för presentkortet ni fyra i Havstenssund.
 
 
När våra barn var små så fick svärmor minsannemej ta bort ALLA fingeborgsblommor för dom var jättefarliga. Vad trodde jag? Att dom skulle anfalla barnen eller att barnen skulle kasta sig på dom och smaska i sig det dom hann innan någon vuxen ingrep. Hur som helst, farmor grävde snällt upp och slängde. Nu blommar dom på Berg igen och inga barnbarn har varit intresserad av att stoppa i munnen.
 
 
 
Äntligen varmt nog för humlor och bin och det ger resultat. Första lilla pumpan.
 
 
Till sist en kul bild..... En mördarsnigel som attackerar en ostbåge. Snigeln bor på en gräsmatta i Kungsbacka och han blev i sin tur attackerad av såpbubblor.
 
 

Snart!

       snart, snart, snart!
 
Snart slår dom ut. Lavendel och Pion.
 
 
Ibland överträffar bilden verkligheten. Men här var det faktiskt magiskt. Doften från syrenen och ljudet från fåglarna  nere i viken. Solen som är på väg ner för denna dagen och INGEN BLÅST.
 
 

RSS 2.0