Det blir sån oro, dramatik och sedan otrolig glädje igen.

Vi har en koltrast som sprungit på vår gräsmatta och plockat mask i flera dagar nu. Vi har undrat om hon verkligen har ungar så här sent. Det måste ju vara kull nr två i så fall. Men idag så hände det...
 
 
På baksidan av vedboden har vi stegar hängande i krokar. Lasse behövde en stege idag och hämtade fram en som hängde ytterst.
 
 
Inte förrän han krokat ner stegen fick han syn på ett koltrastbo som var byggt ovanpå stegarna. Som tur var så låg det långt in och vilade på innersta stegen och ramlade inte i marken när Lasse tog den yttersta.
 
 
Men vad det kändes oroligt och tråkigt att pippi blivit störd och jätterädd när Lasse dundrade in bakom boden och skramlade ner stegen. Vad skulle vi göra? Han använde stegen färdigt (fönstertvätt) och sen stod vi där.... Vilket var bäst? Att låta stegen vara kvar framme? Men det såg inte lika stadigt ut för boet. Eller skulle vi hänga tillbaka stegen för att det skulle se likadant ut som innan katastrofen? Vi valde att hänga tillbaka stegen och vänta och se om hon vågade återvända. Hela dagen har gått utan att hon kommit. Som tur är har vi haft vackert väder idag. Ja vad ska man göra när detta händer? Det går ju inte att adoptera ett koltrastbo. Jag såg mej själv tömma ut döda ungar, ihjälfrusna och ihjälsvälta...snyft!!!
 
Men så på sena eftermiddagen fick jag se en svart liten morsa som satt på boet och pysslade med ungarna och efter en stund låg hon ner. Lyckan kände inga gränser och vi andades ut.
 
(Bilden på boet har jag lånat)

Dalia på höjden.

Jag beställde fem Daliaknölar som jag planterade i våras. Men sedan fick dom nog gotta sig lite för länge i värmen i växthuset. Dom sköt iväg på höjden och eftersom vi skulle vara borta en vecka så tänkte jag att dom stod bättre och mer skyddat där inne till vi kom hem igen. Jag skulle nog inte tänkt så utan tagit ut dom direkt så dom inte hade det så smaskigt i värmen. Alltså så här hög kan en Dalia bli.
I toppen är det nu blomknopp. Fortsättning följer.

Mina små prinsessor

 
Den här älsklingen har övervintrat i uppvärmt växthus.
 
 
Blommorna är stora och tunga och dunsar i golvet när dom blommat färdigt. Naturens under.

RSS 2.0